Västmanlands Landskapsvapen

En vacker ritning med det heraldiska vapnet för landskapet Västmanland från 1800-talet.

Västmanlands landskapsvapen fanns med vid Gustav Vasas begravning 1560 och bestod då av ett brinnande berg, som avbildade Sala silvergruva. Ganska snart omformades dock vapnet till tre brinnande bergstoppar som tolkats på olika sätt, bland annat som de tre gruvorna Sala, Norberg och Skinnskatteberg. Vapnet ingår också tillsammans med Närkes och Värmlands landskapsvapen i vapnet för Örebro län.

Västmanland, beläget i hjärtat av Sverige, har en historia som präglas av både jordbruk och industri. Området har varit bebott sedan stenåldern, men det var under medeltiden som Västmanland började utvecklas kraftigt genom etableringen av järnbruk och gruvdrift, speciellt känd för Sala silvergruva. Gruvindustrin blev en drivkraft i regionens ekonomi och kultur, och gruvorna i Västmanland spelade en viktig roll i Sveriges ekonomiska historia. Under 1900-talet genomgick regionen en industriell omvandling, där framför allt städer som Västerås blev centra för energi och teknikinnovation. Idag är Västmanland ett dynamiskt län med en blandning av gammal industritradition och modern teknikutveckling.

Texten ovanför vapnet lyder: Vestmanlands Vapen.
Längst ner till vänster står det: "Sveriges Riks- och Landskapsvapen. Fastställda af Kongl. Majestät. Efter teckningar af Prof. M. AD. Hildebrandt i Berlin. Utgifna af Carl Arvid Klingspor."